Replik – ”Unga vikarier får högre lön än erfarna undersköterskor”

Det är svårt att inte uppröras av Erikas välskrivna inlägg ”Unga vikarier får högre lön än erfarna undersköterskor”. Även om man är kommunpolitiker. En betydelsefull yrkesgrupp behandlas med respektlöshet och förakt, det är närmast ett under att så många orkar fortsätta sin goda gärning år efter år. Men är det kommunpolitikernas fel?

Den svenska arbetarrörelsen byggdes upp med de tidiga fackföreningarna som bas. Det var med starkt motstånd från dåtidens moderater och liberaler som arbetarna stred för allmän rösträtt, bättre löner, kortare arbetstider, lagstadgad semester och mot arbetsgivarens diktatoriska rätt att omotiverat säga upp obekväma eller godtyckligt sänka löner. Det var kollektivets seger, det var bara genom individens anslutning till de kollektiva målen och åtgärderna som framgångar kunde nås.  En för alla och alla för en.

Att fastställa löner och andra arbetsvillkor, som exempelvis övertid, jourtillägg och regler/villkor för vikarier och semesterersättare är en uppgift för arbetsgivare och arbetstagare att överenskomma. Om facket lägger sig på rygg och ensidigt överlåter till arbetsgivaren att bestämma så får vi den situation vi har idag där medlemmarna behandlas som mindre värda än outbildade och ovana skolungdomar. Det är Kommunal som organiserar undersköterskor och Vårdförbundet sjuksköterskor. De anställdas enda förhandlingsstyrka är kollektivet, ju fler som organiserar sig desto kraftfullare är deras position. Splittringen i två fackförbund för vårdpersonal har endast betytt att båda yrkesgrupperna har försvagats, det är genom att spela ut grupper mot varandra som arbetsgivaren segrar. Trots att undersköterskor och sjuksköterskor måste arbeta tillsammans och ha gemensamma kvalitets- och effektivitetsmål skapas en motsättning mellan dem. Övergång till individuell lönesättning har gjort splittringen total, inom varje yrkesgrupp skall man se sina kolleger som konkurrenter istället för att kämpa för gemensamma mål. Ur effektivitetssynpunkt är det högst olyckligt och chefernas arbetsuppgifter har försvårats väsentligt. Troligen är den höga graden av utbrändhet delvis orsakad av den konstlade konkurrensen som skapar misstämning och minskad arbetsglädje. Det är kollektiva insatser som ger effektivitet och kvalitet. Inte vinstjakt eller konkurrens mellan kolleger. Har då inte Kommunal och Vårdförbundet en stor skuld till dagens miserabla arbetssituation för sina betalande medlemmar? Vad gör facket för att stärka kollektivets makt och tvinga igenom önskade förändringar? Man stöder helt systemet med individuell lönesättning med käcka pamfletter som ” du skall ha den lön du förtjänar” och annat dylikt trams. Att individualisera är att splittra kollektivet och utarma fackets enda verkliga styrka, en enad grupp som förstår att man måste gemensamt kämpa för bättre villkor. Inte en och en, därtill är en anställd alltför liten.

Arbetsgivaren SKL representerar samtliga av landets kommuner och landsting som är politiskt styrda där kommun- och landstingsval ligger till grund för sammansättningen av förbundets kongressdeltagare. Det finns otvivelaktigt politiska motiv bakom oviljan och oförmågan att ge vårdpersonalen ”den lön de förtjänar” . Men här finns stora skillnader i partiernas ideologiska ställningstagande. Om alla som röstar vet vad de röstar på så anser uppenbarligen en majoritet att marknadskrafterna skall styra, konkurrens är alltid bra, gemensamt ägande är dåligt och det är bra med stora klasskillnader, ta från de fattiga och ge till de rika. Den arbetande befolkningen betraktas som ”kostnadsmassa” som skall minimeras.

Det finns partier som vill annat, som sätter den arbetande befolkningens väl och ve före lönsamhet och individualism. Men de är i klar minoritet och har ingen faktisk påverkan idag. Det är endast genom en ”riktig” fackförening och förändrad politisk majoritet som sjuksköterskor kan få den uppskattning och den ersättning de rätteligen förtjänar. All vårdpersonal, inte bara några enstaka!

Percy Karlsson

Vänsterpartiet Tjörn

Replik till inlägget ”Rondellen är värd varenda krona”

Är Trafikverket korrupt?

Vi är med säkerhet betydligt fler än liberaler som är tillfreds med tillkomsten av Wallhamnsrondellen. Men alla är inte lika nöjda med att kommunalskatten på Tjörn används för att bekosta något som ligger utanför kommunens ansvarsområde, det finns de som anser att pengarna hade kunnat användas till mer angelägna uppgifter inom kommunens ansvarsområde och inte tycker att ”rondellen är värd varenda krona”. Den skulle ha byggts utan kommunalskattepengar.

I det ursprungliga avtalet 2007 mellan Tjörns kommun och Vägverket (numera Trafikverket) skulle Vägverket stå för 70% av kostnaden och av resterande belopp (3 miljoner) ställde Tjörns Sparbank tacknämligt upp med 2,5 miljoner och Wallhamns AB utlovade 0,5 miljoner. Kommunen skulle inte behöva bidra med en enda krona!

Fem år senare (2012) var förstudien klar och kostnadskalkylen justerad. Om det berodde på att Trafikverkets intresse för att bygga Wallhamnsrondellen hade svalnat eller att de såg en möjlighet att lura landsortspolitikerna på Tjörn är inte känt men i det nya finansieringsförslaget så var Trafikverkets andel sänkt till 49% och den nya finansiären, Tjörns skattebetalare, skulle bistå med drygt 30% av totalkostnaden. Varför?

I Trafikverkets verksamhetsbeskrivning står ”Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar”. Och ansvaret inkluderar också finansiering varför Trafikverket har en statsfinansierad budget som beslutas av riksdagen. Länsväg 169 är en statligt ägd väg. Klart som korvspad, det finns ingen anledning att en liten och fattig kommun som Tjörn skall betala för något som ligger inom Trafikverkets ansvarsområde.

Den prioritering som görs grundar sig bl.a. på funktionsmålet ”att skapa tillgänglighet för resor och transporter”. Transporter till och från hamnen i Wallhamn har stor betydelse för näringslivet och 169:an är hårt belastad under turistsäsongen vilket borde ge hög prioritet. Ett annat mål handlar om ”säkerhet, miljö och hälsa”. Då korsningen där länsväg 169 möter vägarna från hamnen i Wallhamn och från Kållekärr var den olycksdrabbad och orsakade köbildningar under rusningstid. Med ökad koncentration av avgaser och stor irritation. Skulle inte dessa omständigheter kunnat påtalas för Trafikverket för att höja prioriteringen? Om de nu inte redan kände till det.

Istället luftar Gunnemar Olsson teorin att det är ”ett måste att köpa sig före i kön”, helt utan belägg. Har Trafikverket hotat kommunen att inte bygga rondellen om inte kommunen betalar en ”skälig” andel?

Denna obelagda teori säger att Trafikverket inte lever upp till det uppdrag som Sveriges regering och riksdag beslutat utan mer är att likna med vilket krämarföretag som helst där vinst går före samhällsnytta, vilket väl borde passa liberalernas marknadskramare. Det är en allvarlig anklagelse som framförs vilken jag antar att Gunnemar Olsson tar upp med sitt partis riksdagsledamöter så att frågan hamnar där den hör hemma.

Jag kan bara hoppas att borgarna inte får för sig att ”avreglera” drift och underhåll av våra vägar, tidigare avregleringar har inte bidragit positivt för medborgarna. Förmodligen kommer då vägnätet i Norrland och andra glesbygder att helt försummas då de inte kan vara lönsamma. Och vägarna på Tjörn skulle avgiftsbeläggas. Hoppas ni har lärt er något!

Percy Karlsson

Vänsterpartiet Tjörn

Borgarna skänker bort skattebetalarnas pengar

Den 23 mars 2017 beslutade Tjörns kommunfullmäktige att godkänna en utgift på 2,8 miljoner kr till Trafikverket utan någon juridisk grund. Det få då betraktas som en gåva från skattebetalarna till Trafikverket. Mot beslutet reserverade sig Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Tjörnpartiet. Men den borgerliga majoriteten var enig i sin uppfattning att det var det bästa som kunde göras för Tjörnbornas surt förvärvade slantar.

Bakgrunden är följande:

Vid diskussioner 2007 om byggandet av Vallhamnsrondellen förband sig Tjörns Sparbank att bidra med 2,5 miljoner kr. Vidare godkände 2009 dåvarande VD för Wallhamn AB en delfinansiering med 500 000 kr. Ett avtal tecknades mellan Tjörns kommun och Vägverket. Kostnaden då beräknades till 10 miljoner kr där Vägverket skulle stå för 7 miljoner (70%), Tjörns Sparbank för 2,5 miljoner och Wallhamns AB för 0,5 miljoner kr. Tjörns skattebetalare skulle inte behöva betala någonting.

2012 hade en förstudie slutförts och totalkostnaden uppskattades nu till 15 miljoner kr. Dessutom hade styrelsen för Wallhamns AB inte godkänt medfinansieringen på 500 000 kr. Av de 5 miljoner kr som tillkommit sedan första avtalet föreslogs att Trafikverket (Vägverket har upphört) skulle öka sin andel med 300 000 kr och resten, 4,7 miljoner kr skulle Tjörns kommun nu stå för. Trafikverkets andel har minskat från 70% till 48,7% medan kommunen nu för första gången går in som medfinansiär och skall bidra med 31,3%, ett ansenligt lyft från 0%. Tjörns kommunfullmäktige godkände ”tilläggsavtalet” 2012-09-20.

2016 har kostnaden för projektet stigit med 7,4 miljoner kr. Förslaget blir att kommunen skall höja sitt bidrag med 2,8 miljoner utöver redan avtalade 4,7 miljoner kr. Vilket borgarna röstade igenom 2017-03-23.

Frågan är varför? Det finns inga avtal eller skriftliga löften från kommunen så vad är motivet? Finns det skäl som inte kommit fram och som inte kan redovisas för Tjörns medborgare?

Trafikverket har ansvar för ”byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar”. Vallhamnsrondellen ingår i länsväg 169 och är en statligt ägd och förvaltad väg. Det är således Trafikverket som skall finansiera ombyggnad och förbättringar av länsväg 169. Det kan finnas skäl för kommunen att bidra och att rikta stort tack till Tjörns Sparbank men det är Trafikverket som är vinnaren. 2016 fick Trafikverket statliga anslag på drygt 47 miljarder kr och med diverse andra intäkter hade de en budget på runt 57 miljarder kr. De 7,5 miljoner kr som ålagts Tjörns kommun är småpengar och närmast felräkningspengar för Trafikverket medan det för Tjörns kommun är en märkbar kostnad som innebär besparingar på andra mer angelägna områden som sjukvård, skolor och äldrevård.

Anser borgarna att det statliga verket behöver extra bidrag från Tjörns skattebetalare till sin statligt finansierade budget?

Percy Karlsson

Vänsterpartiet Tjörn